|
Det är i blicken skrattet tänds! Och när vi hör det smittande ljudet av skratt! Och förstås när vi registrerar sådant som vi via våra tankar tycker är komiskt - här kommer humorn in! Och kanske mest av allt när man leker med varandra fysiskt! Har man sedan önskan och viljan att skratta och någon att skratta tillsammans med så är det fritt fram för ännu mera skrattande. |
VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖVAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET FLÖDA
VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖKAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET FLÖDA
Ett barn skrattar 300-400 gånger om dagen i snitt medan vuxna skrattar ca 15 gånger. Det finns all anledning att hålla i gång vanan att skratta eftersom skrattandet har många gynnsamma effekter på flera livsviktiga system.
Effekterna är tex förbättrad blodcirkulation, lägre nivå av stresshormoner, stärkt immunförsvar, hämmande av fria radikaler, förbättrad andning, ökad smärttålighet, ökad tankeförmåga, ökad kreativitet och inlärningsförmåga, förhöjd livskänsla, ökat självförtroende, ökad känsla av samhörighet och bättre möjligheter till ett positivt deltagande i det sociala samspelet.
En märkbar förlust sker när man plötsligt förlorar en stor del av sitt skrattande och sin känsla av glädje därtill. Att inte uppleva glädje är ett av de mest utmärkande symtomen vid depression. |
Skrattet har liknats vid "inre jogging"
då skrattet förvandlar kroppen till en stor vibrator som åstadkommer en massage av inre organ. Förutom hjärtmuskeln får tex musklerna i mellangärdet, skuldrorna, halsen och ansiktet en extra omgång. De muskler som har varit engagerade i skrattanfallet slappnar av efteråt, när skrattet klingar ut. De muskler som inte är engagerade i skrattupplevelsen slappnar av när man skrattar, små barn ramlar gärna omkull när de skrattar hejdlöst. Skrattande innehåller alltså faser av spänningsökning och spänningsminskning och kan i många stycken motsvara den sexuella orgasmen. Man kan likna det vid ett verktyg som kroppen har och behöver för att vartefter lösa upp de spänningar och stresspåslag som ingår i ett mänskligt liv. |
När vi skrattar ökar hjärnans produktion av endorfiner, kroppens naturliga ämnen för smärtlindring och för eufori – med en kvardröjande effekt. Halten av serotonin som betyder så mycket för vårt välbefinnande (brist påverkar graden av nedstämdhet och depression) ökar. Dopaminhalten går upp och gör att vi upplever positiva känslor. Skrattandet leder också till ökad adrenalinproduktion, vilket ger en ökad vakenhet. Samtidigt minskas produktionen av kortisol på ett gynnsamt sätt. Under stunder av skrattande, glädje och positiv aktivitet minskas automatiskt de negativa effekterna för både kropp och sinnesstämning som det faktiskt ”kostar” när vi oroar oss, grubblar, är stressade, irriterade och nedstämda. Kroppen klarar inte alltför stor brist av ”hormonell lyckosoppa” . Kreativitet, problemlösningsförmåga, inlärningsförmåga och konfliktlösning påverkas också gynnsamt av skratt. Skrattets betydelse i mänskliga möten och för god kommunikation är omfattande. Ett hjärtligt skratt sprider sig, till glädje för oss själva och våra medmänniskor – dubbelverkande! |
|
Skrattövningar – vad är det?
Det finns flera orsaker till att vårt skratt bubblar fram. Beteendet att skratta hör ihop med känslan av glädje. Vi skrattar ofta när vi är glada - men vi blir faktiskt också glada av att skratta. Humorn är en underbar uppfinning som lockar fram många skratt men en ännu säkrare ingång är att leka med varandra med någon slags rörelse inblandad.
Vi skrattar nästan alltid med automatik vid fysisk rörelselek med varandra. Skratt och leenden leder till känslor av glädje både hos den som skrattar och omgivningen - det är smittsamt (som alla känslor) och därför dubbelverkande! Ibland skrattar vi utan att vi riktigt vet varför, bara av pur lust till gemenskap och socialt möte (det sociala skrattet). Ett renodlat fysiskt skratt är det reflexiva skrattet. Det går igång t ex när vi blir kittlade av någon annan eller när vi helt enkelt bara sätter igång vårt eget skrattande genom att skratta. |
 
|
Den indiska läkaren Madan Kataria skapade den sk skrattyogan. Att framkalla skratt bara genom att börja skratta har nog många prövat på både som barn och vuxen men Madan Kataria formaliserade leken i sk ”skrattövningar”. Han gav skrattleken ett förslag till innehåll. (Madan Kataria har varit två gånger i Sverige och bodde tillsammans med sin fru hos Lena). Skrattyogan är numera väl etablerad i många länder över världen och växer hela tiden, inte minst genom psykologen Steve Wilson arbete i USA (World Laughter Tour.
|
Skrattövningarna erbjuder ett sätt att oavsett humor servera oss själva och andra en extra och riktigt rejäl portion av djupt, högt och intensivt skrattande. Ju mera skrattmusklerna används, desto mera skratt bubblar fram. Man kan säga att ett skratt tänder gröna lampan för nästa skratt. I skrattyogan kombineras människans benägenhet att börja skratta när vi leker med varandra fysiskt med den mekanism som gör att vi automatiskt stimulerar vår ”skrattapparat” genom att ägna oss åt skrattande.
I skrattyogan startas skrattet aktivt, för att vi har lust, och alltså inte primärt med humor som är en mer intellektuell företeelse. Självklart brukar sedan även humorn ”kittlas” i de gemensamma skrattövningarna som också kan upplevas komiska.
Skrattövningarna kan heta sådana saker som hälsningsskrattet, det växande skrattet, pingvinskrattet, cocktailskrattet, enmetersskrattet, det argumenterande skrattet, det uppskattande skrattet, Cleeseskrattet, etc.
För många kan det kännas ovant att aktivt starta sitt skratt på detta sätt men ofta blir det svårare att sluta än att börja…
|
|