|
Det är i blicken skrattet tänds! Och när vi hör det smittande ljudet av skratt! Och förstås när vi registrerar sådant som vi via våra tankar tycker är komiskt - här kommer humorn in! Och kanske mest av allt när man leker med varandra fysiskt! Har man sedan önskan och viljan att skratta och någon att skratta tillsammans med så är det fritt fram för ännu mera skrattande. |
VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖVAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET FLÖDA
VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖKAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET FLÖDA
Ett barn skrattar 300-400 gånger om dagen i snitt medan vuxna skrattar ca 15 gånger. Det finns all anledning att hålla i gång vanan att skratta eftersom skrattandet har många gynnsamma effekter på flera livsviktiga system.
Effekterna är tex förbättrad blodcirkulation, lägre nivå av stresshormoner, stärkt immunförsvar, hämmande av fria radikaler, förbättrad andning, ökad smärttålighet, ökad tankeförmåga, ökad kreativitet och inlärningsförmåga, förhöjd livskänsla, ökat självförtroende, ökad känsla av samhörighet och bättre möjligheter till ett positivt deltagande i det sociala samspelet.
En märkbar förlust sker när man plötsligt förlorar en stor del av sitt skrattande och sin känsla av glädje därtill. Att inte uppleva glädje är ett av de mest utmärkande symtomen vid depression. |
Skrattet har liknats vid "inre jogging"
då skrattet förvandlar kroppen till en stor vibrator som åstadkommer en massage av inre organ. Förutom hjärtmuskeln får tex musklerna i mellangärdet, skuldrorna, halsen och ansiktet en extra omgång. De muskler som har varit engagerade i skrattanfallet slappnar av efteråt, när skrattet klingar ut. De muskler som inte är engagerade i skrattupplevelsen slappnar av när man skrattar, små barn ramlar gärna omkull när de skrattar hejdlöst. Skrattande innehåller alltså faser av spänningsökning och spänningsminskning och kan i många stycken motsvara den sexuella orgasmen. Man kan likna det vid ett verktyg som kroppen har och behöver för att vartefter lösa upp de spänningar och stresspåslag som ingår i ett mänskligt liv. |
När vi skrattar ökar hjärnans produktion av endorfiner, kroppens naturliga ämnen för smärtlindring och för eufori – med en kvardröjande effekt. Halten av serotonin som betyder så mycket för vårt välbefinnande (brist påverkar graden av nedstämdhet och depression) ökar. Dopaminhalten går upp och gör att vi upplever positiva känslor. Skrattandet leder också till ökad adrenalinproduktion, vilket ger en ökad vakenhet. Samtidigt minskas produktionen av kortisol på ett gynnsamt sätt. Under stunder av skrattande, glädje och positiv aktivitet minskas automatiskt de negativa effekterna för både kropp och sinnesstämning som det faktiskt ”kostar” när vi oroar oss, grubblar, är stressade, irriterade och nedstämda. Kroppen klarar inte alltför stor brist av ”hormonell lyckosoppa” . Kreativitet, problemlösningsförmåga, inlärningsförmåga och konfliktlösning påverkas också gynnsamt av skratt. Skrattets betydelse i mänskliga möten och för god kommunikation är omfattande. Ett hjärtligt skratt sprider sig, till glädje för oss själva och våra medmänniskor – dubbelverkande! |
|
Skrattleken - hur går det till?
Det finns flera orsaker till att vårt skrattandet startar. Skratt är uttryck för glädje förstås. Vi skrattar ofta när vi är glada - men vi blir också glada av att skratta. Det reflexiva skrattet uppstår tex då vi blir kittlade. Vi skrattar nästan alltid med automatik vid fysisk rörelselek med varandra. Vi skrattar ibland bara vi tittar på varandra - av pur lust till gemenskap och socialt möte - det sociala skrattet. Till allt detta har vi vår HUMOR som lockar fram många skratt. |
 
|
Skrattyogan är skapad av den indiska läkaren Madan Kataria. Skrattyoga eller "skrattlek" erbjuder ett sätt att oavsett humor servera oss själva och andra en extra och riktigt rejäl portion av djupt, högt och intensivt skrattande.
Skrattet startas aktivt för att vi har lust och alltså inte med hjälp av humor. Vi sätter helt enkelt igång skrattapparaten genom att gå in "bakvägen" i feedbackmekanismen. Vår humor brukar förvisso också kittlas i de gemensamma skrattövningarna, bara att skratta och ta emot! |
Metoden går ut på att vi simulerar skratt till en början som stimulerar igång skrattandet och glädjekänslan. Vi använder oss av olika skrattövningar som leder till ett intensivt skrattande. För många kan det kännas ovant och rentav skrattretande att "leka" med skrattet på detta vis men rätt snart tar skrattets dynamik över och det är bara att hänga med i allt skratt som uppstår. Ett skrattpass brukar innehålla 15-20 skrattövningar.
Skrattövningarna kan heta sådana saker som hälsningsskrattet, det växande skrattet, pingvinskrattet, cocktailskrattet, enmetersskrattet, vågenskrattet, det argumenterande skrattet, det uppskattande skrattet etc.
Tillsammans med den smittoeffekt som skratt har, genom vår ögonkontakt och vår hörsel, så bli det svårare att sluta skratta för många än att börja när man väl vant sig vihihihid metoden.
Skrattlek/skrattyoga kan användas som teknik vid skratterapi.
Skratterapi är ett alternativ för den person som vill ha mera skratt och glädje i sitt liv men inte riktigt får tag i glädjen på egen hand.
Ett bärande inslag i skratterapi är varsamt anpassade övningar som bygger på psykologens kunskaper och erfarenheter av samspelet mellan tankar, känslor, beteenden och fysiologiska reaktioner. Skratterapi kan erbjudes både individuellt och i grupp. |
|