Det finns flera orsaker till att vårt skratt bubblar fram. Beteendet att skratta hör ihop med känslan av glädje. Vi skrattar ofta när vi är glada - men vi blir faktiskt också glada av att skratta. Humorn är en underbar uppfinning som lockar fram många skratt men en ännu säkrare ingång är att leka med varandra med någon slags rörelse inblandad.
Vi skrattar nästan alltid med automatik vid fysisk rörelselek med varandra. Skratt och leenden leder till känslor av glädje både hos den som skrattar och omgivningen - det är smittsamt (som alla känslor) och därför dubbelverkande!  Ibland skrattar vi utan att vi riktigt vet varför, bara av pur lust till gemenskap och socialt möte (det sociala skrattet). Ett renodlat fysiskt skratt är det reflexiva skrattet. Det går igång t ex när vi blir kittlade av någon annan eller när vi helt enkelt bara sätter igång vårt eget skrattande genom att skratta.

Den indiska läkaren  Madan Kataria skapade den sk skrattyogan. Att framkalla skratt bara genom att börja skratta har nog många prövat på både som barn och vuxen men Madan Kataria formaliserade leken i sk ”skrattövningar”. Han gav på så sätt skrattleken ett förslag till innehåll.  (Madan Kataria har varit två gånger i Sverige och bodde tillsammans med sin fru hos Lena). Skrattyogan är numera väl etablerad i många länder över världen och växer hela tiden, inte minst genom psykologen Steve Wilson arbete i USA (World Laughter Tour).

Skrattövningarna  erbjuder ett sätt att oavsett humor servera sig själv och andra en extra och riktigt rejäl portion av djupt, högt och intensivt skrattande. Ju mera skrattmusklerna används, desto mera skratt bubblar fram. Man kan säga att ett skratt tänder gröna lampan för nästa skratt. I skrattyogan kombineras människans benägenhet att börja skratta när vi leker med varandra fysiskt med den mekanism som gör att vi automatiskt stimulerar vår ”skrattapparat” genom att ägna oss åt skrattande.
I skrattyogan startas skrattet aktivt, för att vi har lust, och alltså inte primärt med humor som är en mer intellektuell företeelse. Självklart brukar sedan även humorn ”kittlas” i de gemensamma skrattövningarna som också kan upplevas komiska.

Från den ursprungliga skrattyogan har Lena Dur Högnelid utvecklat SKRATTERCISE.  Lenas mångåriga erfarenhet och expertis inom området ”skratt”, hennes kunskaper och erfarenheter som KBT-psykolog och sist men inte minst hennes fördjupning inom ämnet positiv psykologi har fött fram ett behov av att lansera en modifierad utveckling från Madan Katarias ursprungliga metod. SKRATTERCISE står för särskilda övningar som ökar förmågan och benägenheten att skratta, att ”skrattkondisen” ökar (skratträning) men också väl beprövade och vetenskapligt underbyggda övningar som ökar optimism, livsglädje och välbefinnande. Ett SKRATTERCISE-pass utmärks självklart av att man har roligt medan man tränar! SKRATTERCISE är (inom kort) ett registrerat varumärke med den garanti det innebär på innehåll. För att leda grupper i SKRATTERCISE krävs särskild licens. Kurser i SKRATTERCISE kommer att erbjudas i samarbete med Studiefrämjandet i höst.

VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖVAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET  FLÖDA
VARJE GÅNG VI SKRATTAR ÖKAR VI VÅR FÖRMÅGA ATT LÅTA SKRATTET  FLÖDA

Om skratterapi:
Skrattercise kan användas av psykolog som metod för den person som vill ha mera skratt och glädje i sitt liv men inte riktigt får tag i glädjen på egen hand. Ett bärande inslag i skratterapi är varsamt anpassade övningar som bygger på psykologens kunskaper och erfarenheter av samspelet mellan tankar, känslor, beteenden och fysiologiska reaktioner